Snabba, korta svar på frågor från Kent Pettersson (S), ordförande Barn- och ungdomsnämnden, Nyköping 2015-05-05
Några frågeställningar från oss landsbygdsbor som värnar om landsbygdsskolorna (och just i detta fall särskilt gällande Dammlötskolan i Runtuna)
- Regeringens vallöfte med Löven och Fridolin i spetsen lovade, och lovar varje dag att satsa på barnen, lärare och skolan. Nyköping kommun har också socialdemokratisk majoritet och hade också som vallöfte att satsa på skola och barnen. Hur kommer det sig att man låter sitt ekonomiska misslyckande gå ut över en verksamhet så radikalt som fallet skulle bli med Dammlötskolan? Att dra in personella resurser, öka antalet barn i grupperna är ju stick i stäv mot vad ni lovat!
Kents svar: Vi politiker drar inte ned en krona på Dammlöt. Att rektor och utbildningschef trots det går ut med att de ska försämra kvaliteten är mycket konstigt, tycker jag. De kommer att få svara inför nämnden.
- Hur ser planerna ut för den tänkta konsekvensanalysen som de styrande ska genomföra för skolan i kommunen? Hur ser tidsplanen ut för den? Vem ska göra den? Vilka villkor grundar sig den analysen på? Vilka svar söker man? Är det ens rimligt att fatta beslut INNAN en sådan analys är gjord? I vart fall så pass radikala beslut som detta är! Det verkar helt ologiskt. - Dammlötskolan är, enligt vår kännedom, inte en skola som står för några större minusposter. Hur kan då en sådan påtaglig neddragning av resurserna som nuvarande budgetförslag medför försvaras? (ex så skulle dagens klasser (klass 1-6) på ca 18- 22 i varje klass slås ihop till två storgrupper på 50-60 elever i varje!)
Kents svar: Kommundirektören har i uppdrag att upphandla en extern utredning av skolorganisationen. Den ska vara klar så snabbt som möjligt. Inga ”radikala beslut” kommer att fattas av politiker innan dess. Om Dammlöt: Se ovan!
- Hur ser sparkraven ut på andra skolor? Hur slår dessa på organisationen på varje skola?
Kents svar: Det finns inga sparkrav på några skolor. Skolan har fått mycket mer pengar de senaste åren och kommer att få stora påslag de närmaste åren.
- Följer Nyköping kommuns styrande skollagen då föreslagna budgetramar leder till sådana stora försämringar – både sett till eleverna och lärarna (och annan personal)?
Kents svar: Nyköpings budgetramar är minst lika generösa som i övriga Sverige. Vilket innebär att de tillhör de mest generösa budgetramarna i världen. Budgetramarna kan omöjligt bryta mot Skollagen.
- Vilken lärartäthet ligger kommunens skolor på i genomsnitt?
Kents svar: Jag ska fråga utbildningschefen idag. Jag gissar som i riket cirka 10 elever per lärare.
(Åsas redigering: ca 12 svarade utb.chefen)
- Skolor på landsbygden behövs, annars utarmas landsbygden ännu mer. Att det finns en väl fungerande skola lockar många barnfamiljer att bosätta sig på just landsbygden. Dessa skolförsämringar skulle kunna leda till att många skulle välja att flytta in till stan - är det en strategi som kommunen har? Vill ni styrande satsa på ett ”stormellanstadie” också, liksom ni gjort gällande för högstadiet?
Kents svar: Vi politiker vill behålla skolor på små orter. Men BUK ser dem som ett problem. Därför är det väldigt bra att vi får en utomstående som ger sin syn på saken. I den externa utredningen.
- Vill de styrande i Nyköpings kommun inte värna om landsbygden? Hur försvaras i sådana fall ständiga försämringar; neddragningar av kommunikationer, bristen på bostäder, försämrade vårdmöjligheter, boenden för äldre och nu stora försämringar för vår skola.
Kents svar: Vi försämrar inte för skolan.
- Nyköpings kommun jobbar för bättre måluppfyllelse i skolan. Hur ska man kunna nå bättre resultat när konsekvensen av skolorganisationens misskötta ekonomi blir mindre resurser till skolorna?
Kents svar: Det blir hela tiden mer resurser till skolan.
- Kvalitén i grundskolan är helt avgörande för om elever i ett senare skede klarar att slutföra gymnasiestudier för att senare förhoppningsvis gå vidare till högskola/universitetsstudier. Hur ska Nyköpings kommun förbereda elever för framtida studier då man gör dessa neddragningar?
Kents svar: Vi gör inga neddragningar.
- Med så stora barngrupper/klasser som tänkta neddragningar skulle medföra för Dammlötskolan – hur ska barn med särskilda behov klara sig då? När det är tillräckligt tufft idag.
Kents svar: Det undrar jag också. Bra fråga till rektor och utbildningschef idag. Nämnden accepterar inget annat än hög kvalitet för alla barn.
- Hur tänker ni att ni ska kunna locka lärare att jobba kvar på, alt. söka sig till Dammlötskolan (och andra skolor med samma nedskärningskrav)? Hur ska lärare orka med den arbetssituation som blir; neddragningarna medför ökade arbetsuppgifter för varje lärare som är kvar och att då dessutom ha avsevärt större elevgrupper och mindre speciallärarhjälp kan bara resultera i en sak; sjukskrivningar eller lärare som slutar. Vad händer då?
Kents svar: Det undrar jag också. Bra fråga till rektor och utbildningschef idag. Nämnden accepterar inget annat än hög kvalitet för alla barn.